Lindy

Ur dagboken.
29/5  - 2010

" Jag bygger upp en egen mur av lycka.
Min mur är klar, helt färdig.
Medans den egentligen bara har börjat, knappt det.
Jag bygger min mur högre och högre för varje dag som går.
Jag bygger själv och mina tankar har övertaget.
Jag bygger upp den av lycka som inte finns,
jag gör allting svårare för mig själv när verkligheten senare springer ifatt mig.

Min mur är klar och lycklig, precis perfekt, och ser ut att vara så mycket mer än det egentligen är.

Och där står jag, lycklig och glad.
Jag vet att mitt leende på mina läppar en dag ej kommer att vara kvar.
Min mur finns ej för dig, den har egentligen aldrig heller byggts, aldrig någonsin har den byggts klart.
Den har aldrig byggts alls.

Men i min hjärna har muren av lycka, kärlek och hopp nu rasat ihop,
som på en sekund förlorade jag allt.

Jag ser dom stora sakerna små, och dom små sakerna stora,
jag kan ej skillja på drömmar och verklighet.
Medans mina tankar gillar att segra och slå.

När verkligheten sprang ifatt mig, och solen kom fram.
Då rasade min mur, och lyckan försvann."