blir som något svammel och jag vet inte.

Fyller tillvaron med händelser och meningar för att tiden ska springa iväg. Och det trivs jag med.
 
Är i en sån period då jag inte tänker eller känner utan bara flyter med, har blivit en annan jag, går andra vägar och springer andra håll, jag parkerar bilen alldeles för långt borta från stan för att få en promenad på 20 minuter, river i gamla kartonger mitt i natten och minns saker från förr, jag trycker huvudet ner i kudden och försöker få bort ångesten angående ett slarvigt jag, inser att jag måste bli ett bättre jag men sekunden efter pallar jag inte bry mig för jag måste vara bra som jag är, långa promenader mitt i natten när kroppen vinglar av vinet då skrattar jag för mig själv, blir pirrig i magen och längtar massor efter planerade helger, skypesamtal mitt i natten, river i stora tyger och syr kläder halva nätterna, skogspromenaderna blir längre och musiken i hörlurarna blir högre, ibland ser jag mig själv som i en glaskula där ljudet känns ihåligt men ekande och där tankarna bara snurrar en meter runt mig, och på den där alldeles för långa bilturen jag tog en onsdagskväll insåg jag när jag satt och skreksjöng till någon låt som skrek vad som kändes inuti att jävlar va gött livet kan va. Kontrasten gjorde sitt och det gjorde lyckan.
 
Allt är så jävla okej. Känn och skrik.
 
 
 

Wild world

 
 
Just nu jobbar vi mest massor med Milimedia, filminspelning 2 dagar denna vecka redan! (Kolla in mer om det på milibloggen här)
 
Annars går jag mest omkring i skogen med harry.
 

Eller är nöjd över mitt senaste köp (världens mest perfekta klänning) bli sommar nu tack.
 

Jag är lyckligare nu.

Att pynta fönstret med nya blommor och ljuslyktor piggar upp vardagen ganska mycket.
 
 
 
 
 
 

Lund

Köpte tågbiljetter och begav mig till Lund, till någonting som tillförde mer än Norrköping, till någonting där någonting faktiskt hände och till någonting mysigare.
 
Promenerade längst gatorna och handlade godis med denna:
 
 
 
Satte oss och åt lunch på världens mysigaste ställe.
 
 
 
Hängde ganska mycket i hans studentkorridor.
 
Och såklart, drack ganska mycket vin och allt va mest gött.
 
 
 
 
 

Och vi ska blanda drinkar och lyssna på någon låt som vi försöker sjunga med till.

 
Ikväll är jag mest jätteglad.
 
 

Leave all your love and your loving behind you.

Ska vi ta och diskutera detta med lycka, vad är det egentligen? Är det bollen av fjärilar i magen eller är det ångestklumpen som sitter i bröstet? Vi vet inte. Lycka och hat är en påhittat känsla som beskriver tiden i sammanhanget. För som ni alla vet, inget varar förevigt. Du kan inte konstant vara lycklig, för då finns inte lyckan. Utan helvetes tårar och hat, smärta och allt det där skiten finns inte lycka. Älskade kontrasten du gör dig synlig igen.
Och jag har insett en sak, att allt är så jävla okej. Om du vill skrika och slå, gör det. Om du mår bättre av att hata en människa så jävla mycket så hata på, om du mår bättre av att spendera alldeles för mycket pengar på saker du egentligen inte behöver, fucking gör det. Känner du för att dricka 2 flaskor rödvin och dansa så du får ont i benen en kväll så gör det, strunta i om du blir alldeles för full för vad gör egentligen det. Rym iväg för ett tag och se någonting nytt, ät otroligt mycket choklad om du så vill det, sov fler timmar än du brukar om kroppen inte orkar, gråt halva nätterna innan du somnar, ta en öl med en främmande människa.  Om du mår bättre för stunden så gör allt för att få dig själv att överleva. 
 
Så jag säger detsamma till mig själv, för jag är så jävla stark och jag mår så jävla bra.
Jag går ut om helgerna och är ute hur länge jag vill, ibland kanske jag är ute hela nätterna och hamnar i någon främmande soffa. Ibland ligger jag vaken om nätterna och pratar i timmar i telefonen och finner lycka i det, Jag har gått kvällspromenader i flera timmar, jag har dansat in i andra och skrattat åt det, jag har tagit bilen iväg mitt i natten och mött andra ögon. Jag har suckat ut och kännt mig lättare än någonsin, ibland där intalar jag mig att det är riktig lycka.
 
Och hallå, jag letar jobb och lägenhet i en ny stad och jag längtar så mycket tills jag försvinner ifrån denna stad. 
 
 
 
 

Jag kvävs.

 
 
Solen - Glöm bort mig nu
 
Gömd bakom hemmagjorda väggar.
Där gror hat, men låt det växa.
Hon har bitit sönder sina läppar.
Och hon rullar tummar runt den hon älskar.
Och en dröm om en värld hon inte saknar.
En dröm om en värld hon älskar att hata.
Hon har rivit sönder sina naglar.
Och hoppas att hon aldrig vaknar.
Du är kulan i mitt bröst.
Och minnet förgiftar hjärtat.
Och du är kulan i mitt bröst.
Och minnet förgiftar hjärtat.
Gläns en sjö av lögn och mörker.
Och hon ljuger om att hon kan simma.
Gömd på en plats med tomma väggar.
Där gror hat men låt det växa.
Du är kulan i mitt bröst.
Och minnet förgiftar hjärtat.
Du är kulan i mitt bröst.
Och minnet förgiftar hjärtat.

Glöm bort mig nu.
 

Vad har vi gjort.

Vad ska man säga mer än att livet fortsätter att snurra i någon konstig takt som jag fortfarande försöker hålla ikapp med.
För några dagar sen satte jag mig äntligen i den där tatueringsstolen (som jag väntat) och heyyyy sex plågsamma timmar och nu sitter florence and the machine på min överarm, sittning nummer två blir om en månad då hela tatueringen blir klar. Men åh är så nöjd och springer och kollar i spegeln varannan sekund. 
 
hela tatueringen får ni la se när den är klar hiho men såhär ser det lite ut nu!
 
 
 

Sömnlösa nätter

och tankarna snurrar mest runt sånthär
 
 
 
 
 

I belong to the hurricane

 
 
 

Happiness will find you when you stop hiding.

 
 
 
 
bild lånad av Mirrisen.
 
 

I am broken. I am beaten. I’m mistreated and I’m torn. I am cold with no direction but I’m lost without your warmth.

 
 
 
är mest taggad på att någonting annat ska hända.
 

Pain makes people change.

 

Do i have to tell the story of a thousand rainy days since we first met

 
Hjärnan är vårat största och värsta spöke, våran fiende som vi skapar själva.
Den får oss att hata och älska, känna rädsla och ren panik, den skapar känslor som tar över hela kroppen och säger till oss hur vi känner och hur vi bör agera.
Den hjälper oss att gräva i saker som gör ont i oss och upprepa saker vi aldrig mer vill se.
Orden han skrev ekar i min hjärna "Man borde inte trycka ner livet, utan uppskatta det och enbart trycka ner den vidriga mänskligheten."
Och det finns någonting väldigt smart i det.
 
Förut älskade jag att gå och lägga mig endast för det var den tiden på dygnet jag fick tänka, där låg jag som 15 åring och tänkte på livet. Jag minns att jag brukade fantisera om framtiden och kände en så stor lycka i magen när jag tänkte på allt jag en dag kommer att få uppleva. Jag drömde om kärleken, jag drömde om att finna han som gjorde mig lycklig och som faktiskt ville hålla om mig om nätterna. Jag drömde om en framtid där jag reste jorden runt och fick se livets alla sidor, hur jag fann förståelse för hur allas liv kan se ut och hur jag bidrog till någonting. Jag tänkte på hur mycket jag hatade tiden men samtidigt inte kunde sluta tänka på den.
Men någonting förändrades där, hjärnan blev ett stort svart kaosmoln och idag gör jag precis allt för att slippa tänka.
Jag ligger vaken och kollar filmer istället för att blunda för när jag väl blundar och hjärnan tar över mig får jag inte det där pirret av lycka och förväntan i magen längre. Jag känner bara ett hål i bröstet, jag tänker på hur jag står och trampar på samma ställe och inte direkt kommer fram, på hur vardagarna blir en rutin och jag inte ens minns vad jag gjorde för 3 dagar sen om någon skulle fråga, jag tänker på att jag inte målar upp världen som ett rosa moln av lycka som jag gjorde när jag var 15, istället har jag insett hur livet egentligen kan se ut. Man har funnit lycka men tappat den, så många gånger.  Jag drömmer fortfarande om tiden, jag hatar den fortfarande. Tiden är ett mänskligt påhitt som förstör oss, den skapar stress och oro och får oss att gå under. 
 
Jag har massor av lycka i mitt liv, men jag ser inte lyckan på samma vis som jag gjorde när jag var 15, det är så himla annorlunda nu. Då var lyckan där, i hela kroppen och så påtaglig. Nu är lyckan där, men ett stenkast bort kan allt förändrats, det är nog det jag har insett.
 
 

Vi skrev hela natten och hatade på allt som behövdes hata på.

 
 
Jag har nya glasögon och ska på bio ikväll så är väl relativt nöjd.
 
 
 

Jag finner ingen ro till att sova.

Upp med den nymålade tavlan och river i gamla lådor efter teckningar jag gjorde på den tiden jag kände för det. Andas.
 
 

hello my old heart.

 

vi hittar någonting bättre.

 
 
 
 
 

Finns så mycket jag vill säga

 
Kom vi springer fort för annars hinner vi inte, famlande händer bland glada människor håll i mig annars tappar jag bort dig. Stanna upp.
Där stod hela det där bandet som jag sjöng till kväll efter kväll, precis framför mig. Tom och iskall i magen, jag borde skrika av lycka men det skriker i magen istället. Bit dig i läppen, le. Alla känslor känns fel, inte nu, inte här, jag vill springa ut springa bort leta upp första cykeln jag hittar och bara cykla långt långt borta. Bort med känslorna. Jag kvävs här.
 
 
Tiden gör sig påmind, natten blir till någon sorts trögflytande dimma där man försöker hänga med. Andas. 
Ibland tänker jag på hur jag skulle göra om jag hade all tid i världen, om jag inte hade några måsten eller begränsningar. Jag tänker på hur jag skulle sitta uppe och måla hela nätterna, timmar efter timmar, stora penslar och måla vad som än kommer upp i hjärnan över hela väggarna. Släppa alla måsten och bara leva på känslan för ett tag. Tänk inte bara gör, spontant är alltid bäst. Och jag längtar mest till framtiden.
 
 

Miss this

 
De bästa sidorna av Alanya i några bilder! åhhhåå
 
Påväg till den underbara stranden, som ett paradis att gå där igenom verkligen.
 
Vi satt och åt på en mysig liten resturang!
 
Strandddddeeeen!
 
Upptäckte gatorna litegrann första dagen vi var där!
 
På favoritresturangen, där vi åt och drack i princip varje kväll och drog ut på äventyr efter stängning med personalen.
 
Våran om jag får säga det själv, lyxiga frukost!
 
Vi var ute på sjön en hel dag, med skäpp som var otroligt häftiga!
 

Alanya 2014

För ungefär en vecka sen kom vi hem från Alanya, och jag vill bara tillbaka.
Allt från att nervöst gå på planet från Sverige till att springa på äventyr om nätterna var underbart. Att äta ute på resturang varje dag och bara andas in den varma luften och njuta av någonting annat än vardagen för en gångs skull. Trevliga människor, för många drinkar, timmar på stranden och bada i havet, skratta ihop på hotellrummet när vi la på det sista av eyelinern på våra ögonlock innan vi sprang ut för att se vad alanyas uteliv hade att erbjuda, finns inte direkt ord. Vill bara mest tillbaka, tack Julia för denna resa. Du är bra du. 
 

Alanya




Nu är vi äntligen borta från Sverige i några dagar! 
Kan inte annat än att känna lyckorus när man vaknar på morgonen och har en hel dag med sol och bad framför sig.




Såhär har ungefär varje kväll sett ut, stora drinkar och människor som dansar runtom, gatorna som aldrig sover och konstant trevliga och glada människor.


Och inte tala om maten här, åh vill bosätta mig här ett tag. 

Hoppas ni mår bra, kramar.



Ett pirr i magen och jag längtar.

Sensommar och jag tillbringar vardagarna vid maskinen på verkstan, trivs faktiskt t.om oftast. Springer ner på stan efter jobbet eller tillbringar tid på annat håll.
Packar just nu väskan för fullt för på söndag flyger jag och en kär vän till Alanya, och herregud vad kul vi ska ha, så jag längtar. VI SKA DRICKA VIN OM KVÄLLARNA OCH MÅ SÅ BRA.
Jag som längtat att fara härifrån för iallafall ett litet tag, står inte ut mer.
 
Förövringt så såg jag ut såhär för några dagar sen, den där hatten är som fastlimmad på mitt huvud skulle man kunna säga.
 
Hatt-bik bok//kavalj-ginatricot//vit tröja-secondhand//skor-dinsko
 
 
 
 
 
 
 
 

Tips!

 
 
 
När man är lite smått sugen på någonting gott brukar jag ibland göra mina egna proteinbars, supersmidigt, snabbt, nyttigt och gott! Så här kommer receptet på just dessa!
Om du inte orkar göra egna proteinbars finns jättegoda att klicka hem här!
 
Detta är vad du behöver: 
-200 g proteinpulvet (jag använde mig av ett protein från fitnessguru, länk här!)
-100 g fiber havregryn
-1 dl mjölk (vatten fungerar också bra)
-50 g jordnötssmör
-50 g honung (jag använder mig av egenproducerad)
-30 g kakao 
 
 
Steg 1
Blanda ihop alla torra ingridienser först, ha sedan ner honungen och jordnötssmöret!
 
steg 2
Tillsätt lite mjölk i taget tills smeten känns bra, inte för kladdig!
Rör om!
Tillsätt mer eller mindre fiber havregryn samt de torra ingredienserna om smeten blir för kladdig, prova dig fram tills den känns bra!
 
Resultatet!
Forma de som du vill ha dem, dekorera med kakos om du så vill (gärna också egenplockade björnbär från trädgården, mums!) och sedan in i kylen och låt de stelna litegrann!
Färdiga att äta och hur goda som helst!
 
 

Studenten var en tid att minnas.

 
Fick förfrågan om jag inte hade fler bilder från studenten, och visst har jag det!
Studenten, veckan av mitt liv som innehöll alla känslor som fanns. Va bra allt va!
Och här är väl ett litet smakprov på allt vad vi nu gjorde, ni e bäst.
 
Studentlunchen, fina Evelina! // & en selfie
 
Hela härliga gänget, studentfrukosten! Champange och peppade människor halv 8 på morgonen!
 
Jag, Evelina (hästen) & Miriam // Mösspåtagningen och vi var glada. // Studentbrännboll  i fina vädet! // Jag och Linnéa på flaket efter vi sprungit ut!
 
På någon toa när vi var som gladast!
 
Underbara människor <3 // På flaket, åhååå roligast stunden i mitt liv. // #selfie // Jag och Emilia någon natt när donken var nära!
 
 Älsklingar.
 
 Och sist men inte minst (men såklart bäst) Carolina, världens finaste vän och jag, efter min studentmottagning, precis innan vi satte oss på bussen in till stan med hela kvällen/natten framför oss.
 
 
Kan bara sammanfatta studenten med ett enda ord, ofattbar.

jag vill se dig nu.

 
Semestern är slut och jag står på verkstan igen och räknar timmarna tills jag får gå hem och måla.
 
Jag har insett till min stora förvåning att jag gillar rutiner, att jag gillar att gå upp 05.45 på morgonen även om jag knappt kan hålla ögonen öppna innan klockan 09:30. För jag gör faktiskt någonting, jag drar nytta av det som dom kallar tid, blir motiverad, vill måla, vill fotografera, vill möblera om hela rummet, pyssla ihop nya smycken, vill laga nyttiga recept, ut och springa. Ja jag vet inte ibland tror jag att jag mår bra av att vara upptagen hela tiden. Och med upptagen menar jag att göra saker jag mår bra av.
 
Funderar dessutom på att byta spår helt, strunta litegrann i fotograferingen och lägga mer tid på stora tavlor och bara måla. För trots allt så stillar det tankarna för ett tag.
 
 
 
 
 
 
 
 

Äh kom, vi går och tar lite ravve.

Men hallå, glömde ju visa bilder från bråvalla. Bråvalla som var helt kaos, helt galet sjukt, fullt av skratt, springa runt i leran och leta nya spännande människor, åka karusell sista natten högt över Norrköping och man bara skrattar och skriker för man har fått i sig lite för mycket vin i kroppen men är så himla glad ändå, när vi delade på raviolibrukar varje dag, satte oss på marken och blåste såpbubblor tills människor kollade konstigt och irriterat på oss, sprang hand i hand till spelningar som vi var sena till, ramlade i leran och kunde inte sluta skratta, klagan, skriken, lyckan och det där sunkiga livet och glittriga kristaller i pannan, det är helt okej.
 
Jag och Julia sista kvällen, någongång halv 6 på morgonen och fortfaranade lyckliga. (älskar killen i stolen bakom)
 
Någon natt där man tänkte "oh fan va fett det här ser ut" och knäppte en bild, favoritbilden från hela festivalen troligtvis.
 
Julias och mitt underbara tält, så otroligt litet och där inne kunde man inte andas när man vaknade. Men vi dekorerade med en blomsterrabatt och ljusslingor.
 
Från när vi dansade och hade den där shitlivetärsåjävlabrajustnu-känslan.
 

Studentbalen 2014

Bättre sent än aldrig ellerhur?
Pysslade ihop en liten video från studentbalen, detta är när vi träffades innan och minglade och hade det trevligt! Hade tyvärr inte med kameran inne på själva balen men här är någonting iaf! Saknar de där människorna. <3
 

Studenten

"Nej börja inte gråta, då kommer jag också gråta och då går det inte att sluta."
 
Studenten, den där tiden som man pratat om huuur länge som helst och shit vad vi har längtat. Vi har pratat, planerat och varit spända. Och nu, allt är över. Som en tomhet som sliter tag i en inifrån och som vägrar släppa. Hallå, vad hände.
 
13 juni och vi alla fyller upp våra champangeglas vid frukost, fnittriga och sedan beger vi oss mot kyrkan. Det är vi, vi som går med vita klänningar och hatten på huvudet. Glada och bara så himla pepp på allt.
Dagen kändes som 10 minuter, allt gick så fort. Vi sprang ner för trapporna, alla de människorna som betyder så otroligt mycket för mig och som blivit min tid de senaste 3 åren. Vi sprang genom de öppna dörrarna och ut, ut till folkhavet där alla våra familjer stod, vi skrek av lycka och skrattade så det gjorde ont om kinderna. Vi var så lyckliga. Åka flak och dricka ännu mer champange, kan ha varit den bästa tiden i mitt liv utan att ljuga.
 
Men vi grät, och vi var lyckliga. Dagen bestod av miljoner känslor i magen som slogs omkring, man grät för att man lämnade sin trygghet och allt man kände till, för att man lämnade de man älskade och för att vissa flyttar iväg. 
 
Nu står vi kanske lite vilsna och frånvarande kvar, vi vet inte vad vi vill göra med livet eller hur det ens kommer att bli av. Men livet löser sig alltid, vägen kommer inte vara spikrak och man kommer absolut inte hamna där man tror att man kommer hamna. Det känns jobbigt i bröstet men hallå, vi har faktiskt möjligheter att göra precis vad vi vill nu, vi är lite utav fria. Och hela ES11b är så fina människor så det blir någonting bra utav de alla, och förresten, lycka till i framtiden fina vänner.
 
 
 
Och den där jobbiga biten, att inte vara omringad av de där som har varit en lite extra varmt om hjärtat, vi som har gjort så otroligt mycket saker ihop. Tack för dessa 3 år och för att jag har fått lära känna världens finaste människor, verkligen. Fler år ska det bli, detta är bara början! Jag älskar er, forever diamonds.
(bild lånad av Caroline http://carrostyle.devote.se) På hennes blogg kan ni även se världens bästa film som hon gjorde om våran studentvecka (!!)
 
 

skriker ut min kärlek men det räcker inte till.

Och det blir väl bara något kaos i hjärnan för nu händer allting direkt.
Springer fort ner till garaget och backa ur bilen, köpa hårnålar, glittriga smycken och fort vi måste testa balsminkningen. K A O S. Studenten är inte fridfull, det är stressigt och skär som en ångestklump i magen för jag älskar varenda en av de där människorna. 
 
Och vi hade någon fest som vi kallade klassfest, för det var vi där. Och vi bara dansade, dansade, dansade. Vi drack vin och kollade varann i ögonen och bara skrattade. Någon slog på våran låt, det kanske var någon av oss eller av slumpen, det minns jag inte. OH HOME, och vi stod alla 5 i en ring och kramades. Kramades och grät för att fan, snart får man inte se er varje dag. Snart, så otroligt snart far ni iväg och jag känner mig ensam kvar. Jag behöver er. Vi dansade, och vi grät. Det var så otroligt fint även fast jag aldrig tror jag haft en så kliande, bultande, jobbig känsla i bröstet. Ni. Ibland kan jag inte förstå hur jag kan ha blivit så fast vid några andra människor. Lämna mig aldrig, för det var så uppenbart på det där dansgolvet att jag inte skulle klara en dag utan er. 
 
Imorgon är det bal och vi ska ha roligt, vi ska känna oss så otroligt fina och vara lyckliga, lyckliga som vi oftast är ändå.
 
 
 
 

Follow on Bloglovin
RSS 2.0