Lindy

A thing called Love.
A picture of you in your room.
Mitt älskade rum, min älskade dörr som har blivit bakgrunden för hundratals bilder.
Saknar de där siffrorna jag hade uppe ett tag.
De ligger döda i en plastpåse, ihopskrynklade någonstans, någonstans långt borta.


The youngest picture you can find of yourself in digital form.
Oj, här är jag liten ja.


A picture of you in one of your favourite outfits.
Den som säger att hänslen är inget att ha måste jag ta ett snack med.


A picture of you making a goofy face at the camera.



A picture you miiiiiight have edited to make yourself more attractive.
Det är bilder som denna som gör att jag saknar mitt långa hår, lite grann bara.


A picture of you truly being yourself.
Glad.


The most recent picture of you.



A picture of you showing off a new haircut/color.
När jag klippte av hela mitt hår, för att första gången ha såhär kort.


A picture of a time in your life that’s over, but you wish it wasn’t.
Hanna och jag.<3


A picture of a time in your life that’s over, and you couldn’t be more thankful that it is.
Oboy, tack gode gud att jag till slut la ner kajalen och la slipsarna och nitarmlanden i lådan.



A picture of you when you were anything but happy.



A picture of a time when everything was changing.
Sommaren 2009.


A picture of you when you were a different person than you are now.
Osäker och rädd för både mig själv, och för världen.


A picture of you with someone you love.
Min mamma.


A picture of how you’d like the world to see you.
glad, mystisk och lite sådär flirtig i blicken.


A picture that describes how you’d like to spend every day.
Unden solen i solglasögon och med en fin vän.



A picture that makes your heart smile.
Alva med sin galna underbara humor leker farthinder, haha !


A picture of one of the best nights of your life.
En kväll med prat prat prat om fina pojkar och hundratals andra tonårstankar.
Det är verkligheten vi lever i .
jag har idéer som spränger i min hjärna, planer som går i kras.
Minnen som jag alltid vill minnas, och vissa som jag inte kan se, som jag inte vill se.
Stunder som jag vill fortsätta att leva i för all evighet, besvikenheten tar över när min evighet varar i några sekunder bara.
Jag vill leva sådär fridfullt, sådär perfekt.
sådär som man bara ser på tv.
Men med min fullsprängda hjärna kan jag fortfarande inse.
Att jag lever precis så, så som jag vill.
Jag lever ett perfekt liv, inte perfekt för dig, eller för någon annan.
Men för mig är mitt liv perfekt, så som jag vill ha det.
Utan bråk och utan sorg har man inget perfekt liv, man måste uppleva sorg och smärta annars vet man inte vad livet innebär.
Man vet inte då hur bra man ibland har det, och om man inte ibland mår dåligt njuter man inte av alla de andra tiderna man mår som bäst.
Då man kan se tillbaka och inse att livet har många sidor att visa.
Mitt liv är perfekt, för det är jag som har valt att leva det som jag gör, för mig är det perfekt.
Jag umgås med de som får mig att skratta och må bra, de som ser mig för den jag är.
Perfekt har inte samma mening som dig som för mig.
Perfekt är när man får se alla sidor av livet och man får uppleva mycket, man får leva så mycket.
Man väljer vad man vill göra, och man umgås med dom man vill.
Perfekt är ett liv med skratt, sorg, lycka, äventyr, ord, fina minnen, vänner, ovänner och allt som inte hör till.
Perfekt för mig är alla sidor, för om jag inte går igenom alla tider alla olika sorter, då vet jag ju inte vad jag ska älska och vad jag ska hata.
ungefär såhär vill jag ha det sagt.
Ett perfekt liv, är inte felfritt.
Ett perfekt liv lever är när man lever för flera år mer än vad ens hjärta slår.
När man gör mer och får se världen från alla sidor.
Ibland vill jag bara rymma bort från verkligheten för ett litet tag.


Jag vill försvinna, åka så långt bort som möjligt.
Inte en vecka, utan så länge så det blir en skillnad.
Så länge så världen inte är densamma när jag kommer tillbaka eller allt ser inte ut som jag minns det.
Jag vill rymma från detta rum från denna planet, från denna ensamma stol.
Rymma ett tag iallafall, ett litet tag är det minsta jag begär.
Rymma, ta mig någon annanstans, till någon kanske.

Jag vet inte.
Mina ord trillar ut åt olika håll, landar i en stor pöl under mina fötter och det verkar vara okej med bråk och skrik.